Jag har älskat Guillermo Del Toro villkorslöst sedan jag såg Hellboy och sedan Blade 2. Prägeln har har på sitt bildspråk och hur han iscensätter visa scener så att de ser ut som konstverk är väldigt inspirerande för mig. Att han sedan gick igenom allt råmaterial ifrån den första Blade filmen när han skulle regissera uppföljare är bara en annan galenskap att beundra. Tyvärr måste jag erkänna att jag aldrig sett hans tidigare mexikanska filmer, min erfarenhet är helt amerikansk ifrån Mimic till Hellboy men nu har jag sett ett av hans spansktalade verk. Pans Labyrint.
PANS LABYRINT är för mig fantastisk. Ordet vuxensaga är på ett sätt rätt och förståligt men det är också lite felsägande. På ett sätt är inte filmen en saga utan en film med en saga i den som egentligen i sig själv är en saga. Filmen börjar med att följa 12 åriga Ofelia som med sin gravida mor är påväg att åka för att flytta in hos sin mors nya man, kapten Vidal. Historien utspelar sig under det spanska civilkriget så kära kapten Vidal är en av de där hederlig fascistkarl med tillhörande runda solglasögon som vill alla älskar, men mer om det senare. Filmens konflikt startar rätt tidigt då vi förstår att Ofelia inte vill acceptera kaptenen som sin nya far. Om kapten Vidal vill att Ofelia ska accepeta honom är inte direkt klart då han verkar ha en rätt brysk attityd till uppfostrande och anständighet och bryr sig bara om det nya Spanien och hans blivande son. Kapten Vidal styr över en mindre arme för att slå ner ett grupp av kvarvarande rebeller i skogen. Ofelia vill bort ifrån den grymma värld där det enda som är gott är hennes mor. Till hennes gläde hittar hon en labyrint i skogen bredvid huset. Där träffar hon en fauna (pan?) som ger henne tre magiska utmaningar.
Men recenserar filmer gör jag på andra sidor. Här vill jag kräva lite i filmens struktur. Har du inte sett filmen och planerar att göra det så är det upp till dig själv om du vill fortsätta läsa.
En av filmens starkaste karaktärer är tveklöst Vidal som är filmens atagonist (skurk). I början vet vi inte riktigt om han är ond, utöver att han är fascist dvs. Vi får reda på att anledningen att han utsätter sin gravida fru för en bullrig resa igenom de spanska skogen är att han anser att en son alltid ska föddas hos sin far, och att hans son ska föddas i det nya Spanien. Vidare in i filmen får vi också några små ledtrådar till Vidals förhållande till sin egen far som är tillräckligt små för att inte överta för stor tid i filmen, men är tillräckligt betydande för att vi ska få större förståelse för karaktären och hans handlingar. Hur vi får reda på att Vidal verkligen är ond är i en tidig scen i filmen där Vidals omänsklighet porträtteras på ett väldigt skickligt sätt som sedan överraskande nog lyckas bli toppad av Vidals nästa våldsamma handling och sedan nästa.
Den första scenen går ut på att en soldat kallar på Vidal för att han tror sig ha hittat två rebeller. Vidal lämnar tryggheten av sitt hem för att vandra ut och börja förhöra personerna om vad de haft för sig. Det är en son och hans äldre far som säger att fader var ute och sköt kaniner med sin bössa och att de inte är rebeller utan vanliga bönder. Vidal lyssnar och fortsätter att förhöra utan att skrika eller höja sin ton medan han söker igenom de misstänktas väskor. Vidal hittar en flaska med alkohol som han sedan överraskande börjar att banka ner i ansiktet på sonen som direkt gav mig flashbackar till öppningsscenen i Irriversible, dvs väldigt rått realistiskt våld som de flesta människor mår illa av. Vidare skjuter sedan kapten fadern och går vidare igenom väskan och hittar två döda kaniner, han tilltalar soldaten som hämtade honom tidigare - innan du hämtar mig, titta igenom väskor ordentligt.
Det här intressant för att inte nog med att kaptenen visar sig vara omänskligt våldsam, han gör det också för att visa hans män att dom inte ska besvära honom i onödan. Från den stunden är det känt att han är ond, riktigt ond.
Han är väldigt stiligt klädd också. En måste för alla bra skurkar.
En väldigt cool sak är att Pans Labyrint är den första fantasy-filmen att bli nominerad för en oscar som bästa film (mer exakt bästa utländska film, för mexiko). En sak som inte är coolt är att den som jag förstår det inte får så heta recensioner i USA. Jag ska inte säga att deras åsikter är "fel" men om man ser till hur bra kritik den får i övriga världen så blir ju slutsatsen rätt simpel. Amerikaner verkar ha ett stort problem med filmer där de är tvungna att läsa undertexter, ta bara en titt på imdbs forum om t.ex. Fearless. Man får väl se hur saker utvecklas men frågan är om filmen kommer bli bortglömd inom den stora filmhistorien, dvs den som USA dikterar. Personligen så tycker jag att Pans Labyrint är fylld av saker som skulle kunna ses som klassiker. Som när den stammande mannen får en chans att rädda sitt liv, när doktorn står upp emot Vidal, när de äldre rebellen tar några extra sekunder att titta på sitt ben är några av många exempel.
På den officiella hemsidan för filmen kan man förutom att se regissören säga att filmskapande som karriär är som en macka med skit faktiskt även ladda ner manuset. Jag har nyss gjort det och har bara tittat lite på det men hoppas snart börja läsa det. På gott och ont är det dock ett så kallat tekniks manus, dvs att saker som vinklar och andra saker utöver historien är med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar